Via en klinik i Norge kan den som bekostar en behandling själv få cancermedicinen Rituximab och en individ har nu talat ut om att han blev frisk. Medicinen dödar tydligen B-celler. De vita blodkroppar som kallas B-celler, eller B-lymfocyter, är en av de viktigaste delarna av vårt immunförsvar.
Det är en quick fix, som heter duga Gurkmejan, som skolan använder, påverkar också B-celler – men inte över en natt.
Var och en ansvarar för sitt liv Jag personligen skulle aldrig ta cancermedicinsprutor för jag tar aldrig sprutor mer än gulsot, och de jag fick i skolan.
Det som skiljer Jonny från den senaste medlemmen som kontaktade mig i chatten är att hans förgiftningsrot bör vara kvar.
Vi vet att en infektion ofta startar det hela Dessutom vet vi att miljögifter spelar in. Jag tror alltså att vi ser en kille som fått symtomhävning snabbt, och då försvinner mycket av det han kallar för just ”symtom”. Men de var ju till för att tala om för oss att nåt är jättefel!
Jag kan inte se annat än att han sagt så här till sin kropp nu: – Håll käften!
Vi leker med tanken att han är proppad med uran som många av våra medlemmar är. Uranet försvinner inte, och nu vet inte jag vad som händer men jag kan gissa. Förmodligen får hans kropp börja om från början och tillverka bland annat B-celler för att göra honom uppmärksam på att nåt är kardinalfel.
Vi vet att gurkmejan, som skolan använder på olika sätt också påverkar B-celler, ser till att symtom försvinner, och vi vet också att de medlemmar som inte använt gurkmeja på ett tag lätt får tillbaka symtomen.
Det ser man i våra FB-grupper ibland;
– Hjärndimman kom åter med kraft! Jag åkte på semester utan gurkmejan…
Man bör ha i sig den i sex månader minst eller tills förgiftningsroten är hittad, och utsparkad.
Oavsett om man får bort symtomen – kroppens sätt att skrika högt att nåt är fel – lär man inte bli frisk alls innan man fått ut uranet. Eller botat infektionen som spökar i botten.
Klicka på bilden så kommer du till artikeln
Tiden är den bästa domaren Vi får se framöver hur det går för Norge. En klar fördel med hela historien är att vi kanske kan få hjälp att avskriva tanken att det är ”psykiskt / socialt / arbetsrelaterat”?
Den som vill utreda mer kan söka på ”turmeric+b-cell” Det finns enormt mycket material, gurkmejan har använts i 4000 år minst, om vad den gör men att bara få bort symtomen är inte boten.
Förgiftningsroten måste hittas
Det är samma med de som helt saknar lithum, många av våra uranförgiftade gör det, och så får man då lithium och blir av med symtom… men inte det miljögift kroppen gapat, skikit och väsnats om så länge.
Eftersom många av oss ser likheter i vår sjukdom och diagnosen ME/CFS kommer här en sammanställning över forskningsläget för den diagnosen; (textförfattaren har gett mig tillåtelse att dela & sprida)
Översikt över forskningsläget
En översikt över forskningsläget kring ME/CFS skriven av Anthony Komaroff, professor vid Harvard Medical School, finns i förordet till IACFS/ME:s internationella riktlinjer för diagnos och behandling (sid 3-4). I kapitlet “Pathophysiology of ME/CFS” (sid 8-11) finns ytterligare information och referenser.
ME/CFS – A Primer for Clinical Practitioners
CDC-studie dokumenterar post-infektuös ME/CFS
Denna unika CDC-finansierade prospektiva studie följde 253 patienter i ett samhälle som insjuknade i EBV (körtelfeber), Q-feber eller Ross River-virus i 12 månader efter infektionstillfället. 11% av dem utvecklade CFS. Siffran var ungefär densamma för de olika patogenerna. Den enskilda faktor som bäst predikterade utveckling av CFS var svårighetsgraden av den inledande infektionen. Psykiatriska eller demografiska faktorer hade ingen inverkan. Studien etablerar att ME/CFS kan följa på infektioner av olika patogener och att fysiska faktorer, inte psykiska, predikterar sjukdomen.
BMJ 2006: Post-infective and chronic fatigue syndromes precipitated by viral and non-viral pathogens: prospective cohort study
Norska studier: Cancermedicin kan hjälpa ME-sjuka
Norska onkologer har i tre studier visat lovande behandlingseffekt vid ME/CFS av cancermedicinen Rituximab, en s k monoklonal antikropp som hämmar B-celler. En stor multicenterstudie genomförs i Norge 2015-2017.
Onkologerna Øystein Fluge och Olav Mella vid Haukeland universitetssykehus upptäckte effekten av Rituximab-behandling vid ME/CFS av en slump. De behandlade för ett antal år sedan en cancerpatient som också hade ME/CFS, och hon blev under behandlingen dramatiskt bättre i sina ME/CFS-symptom.
Efter en mindre pilotstudie genomförde Fluge och Mella en dubbelblind placebokontrollerad studie med 30 väldefinierade ME/CFS-patienter. 15 patienter behandlades med Rituximab och 15 fick placebo. Tio av ME/CFS-patienterna som fick Rituximab (67%) förbättrades. Nio av dem upplevde ”kraftig förbättring”. 2015 publicerades en uppföljande studie med en liknande andel responderande patienter (64%), som även visade att ett underhållsprotokoll minskade risken för återfall.
Eftersom Rituximab verkar genom att minska antalet B-lymfocyter och därmed minska cirkulerande autoantikroppar, är forskarnas hypotes att ME/CFS kan vara en sjukdom med en autoimmun komponent. En dubbelblind placebokontrollerad studie av 152 patienter vid fem sjukhus i Norge pågår, med beräknat avslut 2017.
PLOS ONE 2011: Benefit from B-lymphocyte depletion using the anti-CD20 antibody Rituximab in Chronic Fatigue Syndrome. A double-blind and placebo-controlled study
PLOS ONE 2015: B-Lymphocyte Depletion in Myalgic Encephalopathy/ Chronic Fatigue Syndrome. An Open-Label Phase II Study with Rituximab Maintenance Treatment
Avvikande proteinprofil i ryggmärgsvätskan
Amerikanska och svenska forskare har i denna studie analyserat proteiner i ryggmärgsvätskan och funnit att ME/CFS-patienter har avvikande proteinprofil jämfört både med friska personer och patienter med kronisk borrelia. Resultaten tydde på att ME/CFS-patienterna hade kraftigt nedsatta reparationsmekanismer och ett aktiverat inflammationssystem.
PLoS One 2011: Distinct cerebrospinal fluid proteomes differentiate post-treatment Lyme disease from chronic fatigue syndrome
Avvikande genuttryck efter ansträngning
Forskarna Alan Light och Kathleen Light har påvisat avvikande genuttryck hos ME/CFS-patienter efter ansträngning, något som kan indikera varför ME/CFS-patienter lider så svårt av Post-Exertional Malaise, ansträngningsutlöst försämring av samtliga symptom.
Journal of Internal Medicine 2012: Gene expression alterations at baseline and following moderate exercise in patients with chronic fatigue syndrome and fibromyalgia syndrome.
Differences in metabolite-detecting, adrenergic, and immune gene expression after moderate exercise in patients with Chronic Fatigue Syndrome, patients with Multiple Sclerosis, and healthy controls
Post-Exertional Malaise (ansträngningsutlös försämring) fysiskt påvisbart: Avvikelser i syreupptagning hos ME/CFS-patienter vid upprepade maxcykeltester
Forskare inom träningsfysiologi har kunnat visa att ME/CFS-patienter fysiskt uppvisar Post-Exertional Malaise, ansträngningsutlöst försämring. Vid maxcykeltester två dagar i rad uppvisar ME/CFS-patienter dag 2 signifikant försämrade värden för syreupptagningsförmåga både vid maxansträngning och vid anaerobiska tröskeln, medan såväl friska personer som patienter med andra sjukdomar upprepar samma värden dag 1 och dag 2. Denna forskning har därmed påvisat särskiljande fysiologiska mätvärden för ME/CFS-patientgruppen vid upprepad ansträngning. De mest betydelsefulla mätvärdena är aerobisk kapacitet (VO2peak) och syreupptagning vid anaerobiska tröskeln (VO2AT).
Ett antal forskargrupper använder nu ”Stevens Protocol”, utarbetat för ME/CFS-patienter, med maxcykeltester med 24 timmars mellanrum och specifika mätmetoder (CPET) i pågående studier.
J Transl Med. 2014. Inability of Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome Patients to Reproduce VO2peak Indicates Functional Impairment
Physical Therapy 2013. Discriminative Validity of Metabolic and Workload Measurements to Identify Individuals With Chronic Fatigue Syndrome
Journal of Chronic Fatigue Syndrome 2007: Diminished Cardiopulmonary Capacity During Post-Exertional Malaise
J Women’s Health 2010: Postexertional malaise in women with chronic fatigue syndrome
Immunstörningar kan förklara kroniskt trötthetssyndrom
I Läkartidningen skriver Gerhard Gottfries, professor emeritus, Michael Matousek, med dr, PhD samt Olof Zachrisson, med dr, PhD, (samtliga Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet) att de biologiska fynden i ME/CFS-forskningen tyder på somatogenes.
Läkartidningen 2009: Immunstörningar kan förklara kroniskt trötthetssyndrom
Och det svenska vårdsystemet forsätter att förneka att det rör sig om Fysisk/kroppslig/somatisk sjukdom ? Hur är det möjligt?
I skolan förekommer engelska, som man kan översätta via Googles översättningsverktyg, och som ligger inbyggd i skolan.
De flesta svenska artiklar är inte möjliga att använda
Det finns artiklar om stress, och som handlar om att man ska träna som utmattad (ska man inte), och det används ord av typen ”binjureutmattning” – som på engelska heter ”adrenal fatigue” – och vill man hitta bot måste man söka på engelska.
Vi ska studera en svensk text:
Klicka på bilden så kommer du till källan
Den som googlar fram denna text får veta att det kan vara ens binjurar som det är fel på. Man kan lida av ”binjureutmattning”, och tror man då på denna ganska typiska svenska information kommer man att jobba häcken av sig för att stötta sina binjurar, läka sina binjurar, ta prover på sina binjurar. Därefter hamnar man i den grupp de svenska forskarna studerat nämligen de som aldrig någonsin blir friska på djupet.
Varför? Kortisol bildas i varierad mängd under dygnet, påverkat av dygnsrytmen, av den så kallade hypotalamusklockan, och hypotalamus producerar kortisol. Binjuren skickar ut den dos den blir tillsagd att skicka ut. Får den fel order av hjärnan skickar den alltså ut fel dos. Binjuren är en nyttig idiot som gör som den blir tillsagd. Vi har ofta för högt eller för lågt kortisolvärde.
Det är alltså hypotalamus som är problemet
Binjureproblemet är bara ett symtom. Vill man bli frisk måste man bota inflammationen i hypotalamus.
Inte sällan har vi ett annat tydligt symtom; vi saknar närminne. Det sköts av hippocampus som är bryggan över till minnesdelarna i hjärnan. Om vi då använder svenska metoder ska vi börja träna minnet. Men det är inget fel på minnet. Det är hippocampus, bryggan över till minnet, som är inflammerad.
Har man tur har man en läkare som känner till inflammationen
Har man otur går man hos en läkare som inte vet
Vi hade en medlem, som sa sin läkare att ”det här är en inflammation i hjärnan”, och nästa gång de sågs sa doktorn att han hade sökt men inte hittat nånting alls om det. Nej, han hittar inget om han söker på svenska.
Om han söker på engelska bör han hitta spaltmil. Vi är 0,86% av världens befolkning, 2% av Europas, och i vår befolkning är det få procent av de 0,86% som är läkare och denna sjukdom ingår inte i deras utbildning alls. Men det vimlar av läkare och forskare i världen som är specialiserade på den. Inne i skolans kurser har vi den typen av kunniga och erfarna läkare via video som ger oss internationella kunskaper, på engelska.
När man läser svenska studier, artiklar etc. ser man med all önskvärd tydlighet att upphovsmännen har inte sökt på engelska. Då blir slutsatsen runt många sjukdomar:
Vill man bli botad får man söka på engelska, och använda utländska metoder. Alternativet är att sitta livet ut och försöka ”stötta binjuren” ena dagen och ”öva minnet” nästa och göra vad man kan för att träna, träna, träna eftersom vi flåsar kopiöst ofta. Eller så läser man in på engelska att träning hjälper inte ett dugg, är enbart farligt för fysisk aktivitet frisätter kortisol varför du blir sjukare, för det är PH-värdet som är för lågt. Höj det så slutar du flåsa, och det börjar vi med i kurs 2.
Vi kan stänga ner direkt
Om jag skulle ta bort engelskt material ur skolan, och bara använda svenskt, får vi alltså samma resultat nämligen att det mesta är obotligt. Vi kan lägga oss ner och dö allihop, enklast och minst plågsamt. Skolan tar hem internationell metoder, och därför har vi många nu som börjar piggna på sig.
Ska vi luta oss mot svenska blodprover, och inte använda Tyskland, ja då kan vi också stänga ner för vi lär komma fram till att medlemmen är ju frisk, inbillar sig bara, syns ju inget på proverna, och så ber vi alla inbillningssjuka medlemmar ta en tur till psyket.
Vi hade nyligen en medlem, som haft ont i en höft, lika länge som hon har haft en brist på bor i kroppen, och att hon har denna brist fick hon veta via ett labb i USA.
Om vi ska använda svenska metoder, läsa svenska labbrapporter, får hon aldrig korn på att det var en borbrist, och får alltså ha ont i höften livet ut.
Nu fixade hon boten på fyra dagar
Jag har inte frågat hur många år hon haft ont men gissningsvis är det 5-10 år för det verkar vara vanligt. Och när vårdcentralen inte kan prata henne frisk ska hon äta antidepp.
Det finns i huvudsak två attityder man kan inta 1.) Åh, Gud vad jobbigt med engelska, ska jag nu behöva texta filmer, översätta…
2.) Tack Gode Gud för att boten finns utomlands, och att Lena aldrig visar filmer på hindi.
Om du klickar på INSTÄLLNINGAR (kugghjulet) och sen på UNDERTEXTER och sen på ENGELSKA och sen på ÖVERSÄTT AUTOMATISKT varpå du väljer svenska så textas filmen.
Om man inte hittar tungmetaller i sin kropp (kurs 3) – eller svåra brister som gjort dig sjuk – är det dags att börja leta efter aparta, udda, svårupptäckta infektioner.
I nuläget krävs att man sänder blodprover till Tyskland. Vi har grupprabatt hos ett bolag som hjälper till med det därför att den svenska vården hittar inte de infektioner det kan röra sig om.
Det första man måste veta är varför man är sjuk
Det hjälper skolans handlingsprogram till med. Därefter läser man in symtomlistorna för t.ex. mögelförgiftning, och stämmer av med vad man själv upplever, och därefter undanröjer man källan till sin sjukdom.
I kurs 4, avsnitt 1, är du välkommen till skolans infektionsgrupp om du ens misstänker att det ligger en infektion i botten.
På samma sätt är det bara i Sverige som man på eget bevåg har hittat på diagnosen ”utmattningssyndrom”. Det stod så på mitt läkarintyg också. Jag hade hela kroppen full med leishmaniaparasiter och aluminium, och fick vård i Asien.
De som kallas för ”utmattade” i Sverige är de som är i inledningsfasen till denna komplexa sjukdom. De får KBT-stöd, psykologsamtal, psykofarmaka samt uppmanas att träna, och lär bli mycket, mycket sjukare därför att sjukdomen är fysisk – inte psykisk. Man måste hitta sin förgiftningsrot.
Skolan har självhjälpsgrupper för tungmetaller, avgiftning, mögel och infektioner, och de leds av två, tre administratörer.
Man vet att över 90% av oss har mögeltoxiner i blodet.
Symtom på kroniskt trötthetssyndrom
För att diagnosticeras med ME-syndrom, eller kroniskt trötthetssyndrom, måste man uppfylla ett antal kriterier. Dessutom måste man ha haft symptomen under en längre tid.
De kriterier som används för att fastställa om någon lider av ME/kroniskt trötthetssyndrom kan förkortas som följande:
1. Utmattning. Personen upplever en oförklarlig, ihållande eller ständigt återkommande utmattning som både är fysisk och mental och som nedsätter aktivitetsnivån avsevärt.
2. Sjukdomskänsla. Man känner sig fysiskt och mentalt uttröttad, även efter minsta ansträngning. Övriga symptom tenderar också att förvärras vid fysisk aktivitet.
3. Sömnstörning. Den sjuke känner sig inte utvilad efter sömn. Störningar i antalet sömntimmar och störningar i dygnsrytmen.
4. Smärta. Smärta kan upplevas i muskler och/eller leder. Huvudvärk av en ny, svår typ är vanligt.
5. Neurologiska/kognitiva manifestationer (minst två symptom måste uppfyllas)
Ett stort skäl till att många mår pest beror givetvis på samhällsklimatet, och ett samhälles enda ”värde” är dess medborgare. Det är inte lätt att bli frisk i en sjuk miljö, och därför är jag stenhård mot misstänkta troll. Jag värnar den värme vi har på våra skolgårdar.
Mycket kan förklaras med den utbredda alkoholkonsumtionen – vi har en miljon aktiva alkoholister – och det skrivs ut en miljon dygnsdoser lyckopiller.
Klicka på bilden…
Men frågan är komplex
Jag själv skulle vilja forska i den;
Varför blev svensken elak?
Empatilös?
När skedde det, och varför?
– Jag är rädd för svenskar för de är så elaka, sa en sjuk svenska som jag hjälpte till Indien. Hon vägde 38 kilo då hon flög ner, och svimmade ombord på planet. Jag var väldigt tveksam om jag skulle hjälpa en så sjuk ner, och hon sa mig:
– Stannar jag dör jag.
Jag har sagt till Larsson att han borde göra en dokumentär om oss
Häromdagen bad en tidning mig att skriva en artikel om regissör Larssons nya dokumentär, den kommer tidigast 14 december, och vi småsnackade i mejlen även om det psykiska tillståndet i riket.
Då jag talade, för nån månad sedan med en sjuksköterska, som jobbar på medicin på ett av våra största sjukhus, sa hon att ”ingen vill jobba inom vården” och ”vi kommer att stänga flera avdelningar snart för det finns inget folk”.
Många inom vården jobbar i Norge
Minst 660 000 svenskar befinner sig utomlands, Henrik Larsson är en av dem då han bor i Hollywood, och jag häckar på Cypern p.g.a. en vårdskada i bihålorna som gör så att jag inte klarar kyla.
Vi två bestämde att jag ska visa den nya filmen i skolan
– Jag tror nämligen verkligen på dess terapeutiska kraft vad gäller detta. Folk lider av depression för att de i mångt och mycket och på ett eller annat sätt lider av självaste samhället. Det är samhällskonstruktionen som är grundproblemet till att vi mår så enorm dåligt.
Som jag skrev i essän så tror jag också att det leder till utbrändhet när man försöker ta på sig hela världens problem, dvs en fullkomlig omöjlighet, och att vi måste sansa oss nu. Börja prioritera rätt, helt enkelt, och inte bara göra som vi blir tillsagda. Det är detta som skapar livsglädje -när man bejakar sin beslutandemakt, sa Larsson.
Den esse Larsson talar om ska jag publicera samman med den nya filmen Det mesta är väl ”hemligt” fram till den 14:e… Larssons första större dokumentär fick titeln “Springtime for the revolution”, och den kan vi se, nu:
”Ät aldrig gurkmeja om du använder dessa mediciner”, ungefär så står det i kursavsnittet i skolan, länken ligger där själva receptet är, och igår var det en medlem som hade gett sin far guldmjölk, och jag frågade varför, och fick svaret; ”för att det är så gott och nyttigt”.
Medlemmen frågade om hon kunde fortsätta ge pappan guldmjölk nu när han låg på sjukhus med en stroke. Jag frågade om pappan var medlem, om han fått ta del av informationen angående restriktioner, och medlemmen visste inte vad jag talade om.
Idag var jag inne i avsnittet i skolan och gjorde om den texten till fet- och snedstil.
En annan frågade om man kan ge gravida guldmjölk, och jag svarade; Nej! Den kan ge sammandragningar.
I somras fick jag en regelrätt chock, var nära att stänga igen hela skolan, för en medlem tyckte väl att den anvisade knivsudden gurkmejapasta var tramsigt så hon hade ätit matskedsvis…
Vi hade en diskussion i gruppen då och folk sa mig att jag har inget ansvar Jag kan bara skriva det jag gör; börja mycket försiktigt.
Tidigt noterade jag att en del gärna byter ut. De bryr sig inte om utifall de äter äkta eller falsk kanel för de tycker väl att ”kanel är väl kanel”, och det stämmer inte därför att den falska är i princip giftig.
Jag kan också livligt föreställa mig att en del byter ut den dyra kokosoljan mot ICA:s kokosfett i silverpaket, och de har goda chanser att få en hjärtinfarkt, och eftersom de vet att man inte får byta ut… tiger de, och frågar inte ens.
En läkarvän
Jag hade ett samtal med en läkare om saken igår, och han sa att det är mycket vanligt att folk blandar sprit och tabletter, och det kan ofta vara livsfarligt, och det är inte heller ovanligt att folk tredubblar doser, och enligt honom vägrade han ta nåt som helst ansvar för det.
– Det är som med spriten, sa jag, det är skillnad på en halv Martini före maten och tio flaskor om dagen… Men, vad gör man om man känner denna oro? Är den larvig? Jag vet ju att den tredje största dödsorsaken är läkemedelsbiverkningar – inte gurkmeja.
– Du får väl vädja till dem! – Jo, kan man väl, sa jag, men många glömmer efter tio minuter, och ett skäl till att det kan bli tok är hjärndimman. Vi har 8% användare som skrivit in sin e-postadress fel, och normalt anses 0,8% vara.
– Jag ser problemet, men det kan aldrig vara ditt ansvar ändå.
– Nä, jag vet, jag har också kommit fram till det, men det känns läskigt ändå. Guldmjölk är inte ”så gott och så nyttigt”. Guldmjölken är potent! Fram till nu har den tagit många ur just hjärndimman, också såna som kan ha haft den i åratal, och talar man om ”gott och nyttigt” känns det ungefär som om folk tror att det är choklad med vispgrädde.
– Du får väl skrämma dem då! – Njä, gillar inte sånt, men jag tror att jag ska fråga dem om de har nån vettig lösning.
Skolan ger många mod att säga nej nu, och då kan en medlem låta så här:
Givetvis har medlemmen en plan!
Skolans handlingsplan, och ämnar nu ta reda på VARFÖR hon är sjuk.
Tester går iväg, och sen en dag kan en medlem låta så här:
Hon behöver alltså fixa sitt vatten, filtrera, borra en ny, lösa problemet så slipper hon att äta psykofarmaka på psyket, tugga sömntabletter, gå i terapier, träffa psykologer, delta i gruppterapier, och slutligen hamna som grönsak på långvården för där hamnar man lätt om man fyller på med mangan, järn, koppar + kemiska preparat.
Slutstationen är inte sällan en total förlamning När man kommer till skolan är man ”bara” helt slut, och vi får se. Tiden är den bästa domaren.
Men det är inte omöjligt att vi måste starta en sidogrupp kallad ”Utmattningsskolans Ursinnesgrupp”. Många blir med fog väldigt arga, när de upptäcker hur lätt man skaffar sig en bra prognos, bara man kommer ur klorna på den neuropsykiatriska masspsykosen som råder i Sverige.
Kroniskt trötthetssyndrom – en immunmetabol sjukdom?
Jonas Blomberg, professor emeritus i klinisk virologi, klinisk mikrobiologi, institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.
Anders Rosén, professor emeritus i inflammations- och tumörbiologi, institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet
Myalgisk encefalomyelit eller kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS) klassas som en neurologisk sjukdom enligt WHO och är ett syndrom med långdragen abnorm uttröttbarhet som ofta debuterar efter en infektion. Diagnoskriterierna är strikt kliniska, men specifik laboratoriediagnostik saknas.
I två nya studier [1, 2] med 45 ME/CFS-patienter och 40 matchade friska kontroller respektive 63 patienter och 60 friska kontroller har ett stort antal metaboliter i blod studerats med vätskekromatografi–masspektrometri. Läs mer
Det var någon som sa mig för några år sedan att ”Sverige och Kanada är särskilt utvalda länder för att köra hjärntvätt i” och mellan varven tror jag på det.
Forskare vet t.ex. att över 90% av oss har mögeltoxiner i blodet, och det har inte friska.
– Tas mögelprover? Nä! Man skuldbelägger patienten istället!!!
De utrett tungmetallsförgiftade har en egen grupp som växer…
Och vad är det för fel på journalistkåren, som skriver artikel efter artikel om ”stress”, utan att googla fram forskningen utomlands?!? Jag hade hela kroppen full av leishmaniaparasiter och aluminium och kan försäkra att kroppen blir väldigt stressad, för att inte tala om hjärnan, av det.
Ursjuka människor bollas runt bland olika psykiatriska hippa äventyr, slutligen kastas de ur systemet och riskerar hemlöshet och vi har ett par såna nu, och när jag läser denna kvinnas text till mig undrar jag;
– Hur många skitstövlar har det gått åt innan denna landsmaninna kan skriva det hon gör?!?