Faror jag ser

”Ät aldrig gurkmeja om du  använder dessa mediciner”, ungefär så står det i kursavsnittet i skolan, länken ligger där själva receptet är, och igår var det en medlem som hade gett sin far guldmjölk, och jag frågade varför, och fick svaret; ”för att det är så gott och nyttigt”.

Medlemmen frågade om hon kunde fortsätta ge pappan guldmjölk nu när han låg på sjukhus med en stroke. Jag frågade om pappan var medlem, om han fått ta del av informationen angående restriktioner, och medlemmen visste inte vad jag talade om.

Idag var jag inne i avsnittet i skolan och gjorde om den texten till fet- och snedstil. 

En annan frågade om man kan ge gravida guldmjölk, och jag svarade; Nej! Den kan ge sammandragningar.

I somras fick jag en regelrätt chock, var nära att stänga igen hela skolan, för en medlem tyckte väl att den anvisade knivsudden gurkmejapasta var tramsigt så hon hade ätit matskedsvis…

Vi hade en diskussion i gruppen då och folk sa mig att jag har inget ansvar
Jag kan bara skriva det jag gör; börja mycket försiktigt.

Tidigt noterade jag att en del gärna byter ut. De bryr sig inte om utifall de äter äkta eller falsk kanel för de tycker väl att ”kanel är väl kanel”, och det stämmer inte därför att den falska är i princip giftig.

Jag kan också livligt föreställa mig att en del byter ut den dyra kokosoljan mot ICA:s kokosfett i silverpaket, och de har goda chanser att få en hjärtinfarkt, och eftersom de vet att man inte får byta ut… tiger de, och frågar inte ens.

 

En läkarvän
Jag hade ett samtal med en läkare om saken igår, och han sa att det är mycket vanligt att folk blandar sprit och tabletter, och det kan ofta vara livsfarligt, och det är inte heller ovanligt att folk tredubblar doser, och enligt honom vägrade han ta nåt som helst ansvar för det.

– Det är som med spriten, sa jag, det är skillnad på en halv Martini före maten och tio flaskor om dagen… Men, vad gör man om man känner denna oro? Är den larvig? Jag vet ju att den tredje största dödsorsaken är läkemedelsbiverkningar – inte gurkmeja.

– Du får väl vädja till dem! 
 – Jo, kan man väl, sa jag, men många glömmer efter tio minuter, och ett skäl till att det kan bli tok är hjärndimman. Vi har 8% användare som skrivit in sin e-postadress fel, och normalt anses 0,8% vara.
– Jag ser problemet, men det kan aldrig vara ditt ansvar ändå.
– Nä, jag vet, jag har också kommit fram till det, men det känns läskigt ändå. Guldmjölk är inte ”så gott och så nyttigt”. Guldmjölken är potent! Fram till nu har den tagit många ur just hjärndimman, också såna som kan ha haft den i åratal, och talar man om ”gott och nyttigt” känns det ungefär som om folk tror att det är choklad med vispgrädde.

– Du får väl skrämma dem då!
 – Njä, gillar inte sånt, men jag tror att jag ska fråga dem om de har nån vettig lösning.

– What can I do?

En som skulle till psyket

Skolan ger många mod att säga nej nu, och då kan en medlem låta så här:

Givetvis har medlemmen en plan!
Skolans handlingsplan, och ämnar nu ta reda på VARFÖR hon är sjuk.

Tester går iväg, och sen en dag kan en medlem låta så här:

 

Hon behöver alltså fixa sitt vatten, filtrera, borra en ny, lösa problemet så slipper hon att äta psykofarmaka på psyket,  tugga sömntabletter, gå i terapier, träffa psykologer, delta i gruppterapier, och slutligen hamna som grönsak på långvården för där hamnar man lätt om man fyller på med mangan, järn, koppar + kemiska preparat.

Slutstationen är inte sällan en total förlamning
När man kommer till skolan är man ”bara” helt slut, och vi får se. Tiden är den bästa domaren.

Men det är inte omöjligt att vi måste starta en sidogrupp kallad ”Utmattningsskolans Ursinnesgrupp”. Många blir med fog väldigt arga, när de upptäcker hur lätt man skaffar sig en bra prognos, bara man kommer ur klorna på den neuropsykiatriska masspsykosen som råder i Sverige.

Många lär begära upprättelse

 

 

 

 

Nya rön; tusen mil bort ifrån psyket mot miljö- och infektionsklinikerna

Kroniskt trötthetssyndrom – en immunmetabol sjukdom?

Jonas Blomberg, professor emeritus i klinisk virologi, klinisk mikrobiologi, institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.

Anders Rosén, professor emeritus i inflammations- och tumörbiologi, institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet

Myalgisk encefalomyelit eller kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS) klassas som en neurologisk sjukdom enligt WHO och är ett syndrom med långdragen abnorm uttröttbarhet som ofta debuterar efter en infektion. Diagnoskriterierna är strikt kliniska, men specifik laboratoriediagnostik saknas.

I två nya studier [1, 2] med 45 ME/CFS-patienter och 40 matchade friska kontroller respektive 63 patienter och 60 friska kontroller har ett stort antal metaboliter i blod studerats med vätskekromatografi–masspektrometri.
Läs mer