Hur uppstod de elaka?

Ett stort skäl till att många mår pest beror givetvis på samhällsklimatet, och ett samhälles enda ”värde” är dess medborgare. Det är inte lätt att bli frisk i en sjuk miljö, och därför är jag stenhård mot misstänkta troll. Jag värnar den värme vi har på våra skolgårdar.

Mycket kan förklaras med den utbredda alkoholkonsumtionen – vi har en miljon aktiva alkoholister – och det skrivs ut en miljon dygnsdoser lyckopiller.

Klicka på bilden…

Men frågan är komplex
Jag själv skulle vilja forska i den;
Varför blev svensken elak?
Empatilös?
När skedde det, och varför?

– Jag är rädd för svenskar för de är så elaka, sa en sjuk svenska som jag hjälpte till Indien. Hon vägde 38 kilo då hon flög ner, och svimmade ombord på planet. Jag var väldigt tveksam om jag skulle hjälpa en så sjuk ner, och hon sa mig:
– Stannar jag dör jag.

Jag har sagt till Larsson att han borde göra en dokumentär om oss

Häromdagen bad en tidning mig att skriva en artikel om regissör Larssons nya dokumentär, den kommer tidigast 14 december, och vi småsnackade i mejlen även om det psykiska tillståndet i riket.

Då jag talade, för nån månad sedan med en sjuksköterska, som jobbar på medicin på ett av våra största sjukhus, sa hon att ”ingen vill jobba inom vården” och ”vi kommer att stänga flera avdelningar snart för det finns inget folk”.

Många inom vården jobbar i Norge
Minst 660 000 svenskar befinner sig utomlands, Henrik Larsson är en av dem då han bor i Hollywood, och jag häckar på Cypern p.g.a. en vårdskada i bihålorna som gör så att jag inte klarar kyla.

Vi två bestämde att jag ska visa den nya filmen i skolan
– Jag tror nämligen verkligen på dess terapeutiska kraft vad gäller detta. Folk lider av depression för att de i mångt och mycket och på ett eller annat sätt lider av självaste samhället. Det är samhällskonstruktionen som är grundproblemet till att vi mår så enorm dåligt.  

Som jag skrev i essän så tror jag också att det leder till utbrändhet när man försöker ta på sig hela världens problem, dvs en fullkomlig omöjlighet, och att vi måste sansa oss nu. Börja prioritera rätt, helt enkelt, och inte bara göra som vi blir tillsagda. Det är detta som skapar livsglädje -när man bejakar sin beslutandemakt, sa Larsson.

Den esse Larsson talar om ska jag publicera samman med den nya filmen
Det mesta är väl ”hemligt” fram till den 14:e… Larssons första större dokumentär fick titeln “Springtime for the revolution”, och den kan vi se, nu:

 

 

Faror jag ser

”Ät aldrig gurkmeja om du  använder dessa mediciner”, ungefär så står det i kursavsnittet i skolan, länken ligger där själva receptet är, och igår var det en medlem som hade gett sin far guldmjölk, och jag frågade varför, och fick svaret; ”för att det är så gott och nyttigt”.

Medlemmen frågade om hon kunde fortsätta ge pappan guldmjölk nu när han låg på sjukhus med en stroke. Jag frågade om pappan var medlem, om han fått ta del av informationen angående restriktioner, och medlemmen visste inte vad jag talade om.

Idag var jag inne i avsnittet i skolan och gjorde om den texten till fet- och snedstil. 

En annan frågade om man kan ge gravida guldmjölk, och jag svarade; Nej! Den kan ge sammandragningar.

I somras fick jag en regelrätt chock, var nära att stänga igen hela skolan, för en medlem tyckte väl att den anvisade knivsudden gurkmejapasta var tramsigt så hon hade ätit matskedsvis…

Vi hade en diskussion i gruppen då och folk sa mig att jag har inget ansvar
Jag kan bara skriva det jag gör; börja mycket försiktigt.

Tidigt noterade jag att en del gärna byter ut. De bryr sig inte om utifall de äter äkta eller falsk kanel för de tycker väl att ”kanel är väl kanel”, och det stämmer inte därför att den falska är i princip giftig.

Jag kan också livligt föreställa mig att en del byter ut den dyra kokosoljan mot ICA:s kokosfett i silverpaket, och de har goda chanser att få en hjärtinfarkt, och eftersom de vet att man inte får byta ut… tiger de, och frågar inte ens.

 

En läkarvän
Jag hade ett samtal med en läkare om saken igår, och han sa att det är mycket vanligt att folk blandar sprit och tabletter, och det kan ofta vara livsfarligt, och det är inte heller ovanligt att folk tredubblar doser, och enligt honom vägrade han ta nåt som helst ansvar för det.

– Det är som med spriten, sa jag, det är skillnad på en halv Martini före maten och tio flaskor om dagen… Men, vad gör man om man känner denna oro? Är den larvig? Jag vet ju att den tredje största dödsorsaken är läkemedelsbiverkningar – inte gurkmeja.

– Du får väl vädja till dem! 
 – Jo, kan man väl, sa jag, men många glömmer efter tio minuter, och ett skäl till att det kan bli tok är hjärndimman. Vi har 8% användare som skrivit in sin e-postadress fel, och normalt anses 0,8% vara.
– Jag ser problemet, men det kan aldrig vara ditt ansvar ändå.
– Nä, jag vet, jag har också kommit fram till det, men det känns läskigt ändå. Guldmjölk är inte ”så gott och så nyttigt”. Guldmjölken är potent! Fram till nu har den tagit många ur just hjärndimman, också såna som kan ha haft den i åratal, och talar man om ”gott och nyttigt” känns det ungefär som om folk tror att det är choklad med vispgrädde.

– Du får väl skrämma dem då!
 – Njä, gillar inte sånt, men jag tror att jag ska fråga dem om de har nån vettig lösning.

– What can I do?

Nya rön; tusen mil bort ifrån psyket mot miljö- och infektionsklinikerna

Kroniskt trötthetssyndrom – en immunmetabol sjukdom?

Jonas Blomberg, professor emeritus i klinisk virologi, klinisk mikrobiologi, institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.

Anders Rosén, professor emeritus i inflammations- och tumörbiologi, institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet

Myalgisk encefalomyelit eller kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS) klassas som en neurologisk sjukdom enligt WHO och är ett syndrom med långdragen abnorm uttröttbarhet som ofta debuterar efter en infektion. Diagnoskriterierna är strikt kliniska, men specifik laboratoriediagnostik saknas.

I två nya studier [1, 2] med 45 ME/CFS-patienter och 40 matchade friska kontroller respektive 63 patienter och 60 friska kontroller har ett stort antal metaboliter i blod studerats med vätskekromatografi–masspektrometri.
Läs mer