Hur barndomen påverkar vår psykiska hälsa genom livet vet man redan mycket om.
Men det har inte riktigt med utmattning att göra. Det spelar ingen roll alls vad man har för bakgrund egentligen därför att inflammationen i hjärnan är inte psykisk / social alls utan fysisk.
Om man ”svarar” på det vi gör i Kurs 1 och delvis 2 har man inflammationen. Den i sig är nog rätt klass- och historielös, och har sin botten i en förgiftning eller en apart infektion av typen borrelia.
En förgiftning däremot kan nog ha med ens bakgrund att göra, speciellt om man burit den sen barndomen, och jag tänker på sånt som inlagrat bly i ryggmärgen, där det sätter sig, och som man kan ha fått i sig för att man är uppväxt i en kaosartad familj. En jag känner fick bly i sig redan som barn då man aldrig petade ut blykulorna ur tjuvjagat vilt.
Ens bakgrund kan styra hur man ser på hela skolan, hur man uppfattar mig, och hur villig man är att pröva ett helt nytt grepp.
Men de livsmedel vi använder oss av, för att slå ner inflammationer, struntar helt i varifrån du kommer.
Vad räknas som Barndomstrauma?
Jag har under mitt liv haft femton fosterbarn, och alla tvångsomhändertagna och uppväxta under förhållanden ibland som vi andra knappt kan ta in, och under loppet av 10-15 år, och de var överlag helt under isen näringsmässigt.
De sattes alla på högproteinmat när de anlände. Då vi andra åt vanlig pytt i panna åt de en med oxfilékött i och de fick inte sällan B-vitaminer och järn efter en hälsoundersökning då de hade brister. Många av dem var klassade som farliga, och hade väl manganförgiftningar, blir man oerhört aggressiv av, och allt sånt rann snart av dem då de fick riktig mat.
En av dem blev över två meter lång, och jag sa i 2100-talets inledning;
– Du fick för mycket protein…
Samtliga är idag runt 60 år och de har inte levt sina vuxna liv på mentalsjukhus eller på kåken.
Man kunde se i journaler att de beskrivits som explosiva, snabba humörsvängningar osv. Och man blir väl sån av näringsbrist. Det brukade ta ett halvår att få ordning på dem, och jag såg aldrig till varken nån farlighet eller några explosiva humörsyttringar.
Bilden är av mig vald med omsorg, och torde kännas igen av ”mina pojkar”.
Utmattningsskolan räddade mitt liv. Började få ångest, bli utmattad efter ansträngning, ljudkänslig, dåligt minne, sömnstörningar, plus alla möjliga oförklarliga kroppsliga symtom som sakta smög sig på och blev allt värre under nästan två år trots sjukskrivningar av diagnosen ”utmattningssyndrom”.
Gjorde allt som man rekommenderar : meditation, lugna promenader, vila, etc men inget hjälpte. Fick sjuk panikångest som kunde hålla i sig en hel dag efter jag gjort ”för mycket”. Bakslag. Till sist hade jag sån hjärndimma att jag kände mig konstant berusad och var i princip sängliggande. Fick också världens sjukdomskänsla, ont i bröstet, så jag trodde jag höll på att dö efter ansträngning. Misstänkte ME.
Knappt ett år efter jag började livefterutbrand.se levde jag igen och jobbade heltid ?? jag fick mitt liv tillbaka! ❤️ aldrig känt mig så frisk och full av energi förut som jag gör nu ? har normalt liv, tränar, träffar vänner, hittar på aktiviteter med min son, etc ❤️ gjorde uppehåll av olika anledningar så nu har det gått 2,5 år och är inte nöjd förrän hela skolan är avklarad, HMA visar noll på gifter och jag inte känner av solstormar längre ??? Lena Holfve kan inte tacka dig tillräckligt! ?❤️ Dela gärna min historia ?
Med på banan igen med stärkt självförtroende
Jag tackade Martina för den rapporten, hennes önskan om att jag skulle dela hennes historia blev sen ”mamma” till den nya boken ”Äntligen fri från utmattning!”
Jag minns känslan eftersom jag har varit enormt sjuk själv. Min rot var aluminium och parasiter och Martinas var som huvudrot mögel.
Jag bad henne ge mig några bilder, och det jag ser på de som togs då hon var sjuk är rädsla; hon vet inte vad det är som händer med henne.
”Och eftersom man inte kan bota det får folk återfall, och då blir det värre, fortsätter forskaren. Det är det som är det värsta med det här – de som en gång har blivit utbrända bär med sig en sårbarhet och blir lätt dåliga igen. Om det händer finns risken att de brakar ihop fullständigt. Så prognosen är tyvärr mycket dålig, därför gäller det att gå försiktigt fram och inte ha för bråttom tillbaka till jobbet. I många fall är byte av arbetsplats helt nödvändigt.”
”ME/CFS skiljer sig markant från generell trötthet, stressproblematik och depression, och ska inte heller förväxlas med primära sömnproblem. En ME/CFS-kunnig läkare kan enkelt skilja ut ME/CFS-sjuka från övriga patientgrupper med hjälp av Kanadakriterierna, utredning/prov-tagning och patientens sjukdomshistoria. Typiskt för ME/CFS är att de flesta insjuknar i samband med en infektion, att man har en stark sjukdomskänsla i kroppen och att man förvärras av aktivitet”.
Vi har haft flera hos oss med dessa diagnoser som har blivit mycket bättre. Vad som är hönan och ägget är svårt att säga. Var de feldiagnostiserade eller hjälper UMS metod även dem? Det får framtiden utvisa. Forskare på Stanforduniversitetet har lyckats kartlägga samband som visar att ME/CFS (”kroniskt trötthetssyndrom”) är en inflammatorisk sjukdom. Stämmer det är det givet att de blir hjälpta av UMS-metoder.[1]
Sjabbel kostade miljoner
Jag gjorde mig av med alla mina jobb helt i onödan därför att man sa att mitt tillstånd var ”arbetsrelaterat”. Jag gick även på motionsmyten fram tills den dagen jag bröt benet. Ingen upplyste mig heller om att vi gärna betalar alla räkningar tre gånger, eller inte alls, eller att vi inte kan räkna, och i vart fall inte rätt.
Det finns idag robusta bevis för att vi talar om fysiska sjukdomar[2] och inte psykiska. I Sverige anses det mesta vara ”psykiskt, socialt eller arbetsrelaterat” och själva grundtanken är helt absurd.
I skolan är det många medlemmar som berättar om hur myndigheter ser på dem som lata, omöjliga och psykiskt sjuka med mera, och en sak vet jag; myndigheterna i Sverige förstår inte någonting av det tillstånd man befinner sig i, för om de hade gjorde det skulle vi omedelbart få lämna in våra körkort. Så länge det inte sker har de inte förstått någonting.
Kollektiv avgiftning av aluminium gör vi i kurs 3, därför att Sverige ligger i det så kallade demensbältet, och forskningen antyder att det finns kopplingar mellan aluminium och demens.
Man har också hittat aluminium i det svenska regnvattnet vilket ger ännu ett skäl att avgifta aluminium kollektivt.
Vi avgiftar mot en hel del svamp och parasiter också brett redan från kurs 1, avsnitt 1.
Men i kurs 4 delar vi sen upp oss i olika grupper utifrån våra förgiftningsrötter. Vi har hållit på i sex år nu och ännu har det inte dykt upp nån som saknat såna.
Det kostar några hundralappar att avgifta just aluminium och det är lätt varför det vore helt vansinnigt att inte göra det. Den vi gör kollektivt skapar också ett självförtroende och insikt i att ”avgiftning” inte är så märkvärdigt eller konstigt.
Vore jag chef för hemtjänsten i Sverige skulle alla som anlitar den få genomgå en aluminiumavgiftning. Nu är jag inte det varför jag nöjer mig med de som är omkring mig och jag vet att många av skolans medlemmar gör detsamma med sina vänner och familjer.
Folk får ibland konstiga presenter av oss…
En man kontaktade mig idag därför att en medlem hade sagt;
– Din fru är nog mögelförgiftad! Här har du en bok!
Första recensionssdag är den 27 juni 2022
Recensions-exemplar kan beställas via press@bod.se
Boken utkommer den den 27 juni som mjukbok, och i juli som ljudbok, och nu finns den som e-bok.
UMS – livefterutbrand.se – startades av en slump den 27 juli 2016
Det har därefter tagit författaren Lena Holfve sex år att utreda materialet till boken, och helt återställda skriver ofta med egna ord, hur de tog sig ur utmattningssyndrom.
Flera, som ansågs obotliga, har varit friska i över tre år, och utmattningsgåtan är nog närmre sin lösning, eftersom de idag friska hade förgiftningar som sjukdomsrot.
Utmattning är inte endast och allena socialt, arbetsrelaterat eller psykiskt orsakat
Det är förgiftningssymtom, och ofta mögeltoxiner, och uranförgiftning är också vanligt liksom parasiter, som skapar en inflammation i hjärnan. UMS-metoden är de metoder som gjorde Lena Holfve frisk utomlands, som nu svenskar har använt sig av, och med samma fantastiska resultat.
Föreläsare samt pressansvarig:
Läraren Petrea K Marklund;
E-post: petrea@livefterutbrand.se
Telefon: 070-301 36 41
Petrea K Marklund Petrea arbetade som bildlärare på högstadiet när hon blev sjuk 2001. Hon var sjuk i 17 år.
Petrea började i livefterutbrand.se i augusti 2016, då heltidssjukskriven, och helt utdömd av vården samt riskerade att bli långvårdspatient. Idag helt frisk sedan januari 2019.
Lena Holfve Lena Holfve debuterade på Rabén&Sjögrens Bokförlag år 1984 med succéboken ”Älska lagom”, men slutade som yrkesförfattare 1992-93, och skapade därefter flera stora tjänster på Internet. Från 2016 har IT-kunnandet slagits samman med bakgrunden som författare, och Internetkurserna i www.livefterutbrand.se har omvandlats också till böcker; Utmattad, Sömnlös, Parasitfri och Mögelförgiftad.
Pressex i pdf-fil samt e-bok kan beställas av media och bloggare.
Baksidestexten, ”Äntligen fri från utmattning!” och med fri rätt att sprida texten:
Klicka för högupplöst, privat, friköpt
Ann-Charlotte Carlsson:
Ann-Charlotte som sjuk
-Jag har fått tre utmattningsdiagnoser 2001, 2002 och 2010 men blev sjuk långt innan dess. Jag har alltså varit sjuk i drygt 20 år och har fortsatt vara sjuk trots att jag har gått kurs i stresshantering och därefter regelbundet gör övningar. Jag har ätit SSRI, tre gånger, fått kognitiv beteendeterapi två gånger, och ätit de bästa kosttillskott och naturmedel som rekommenderas vid utmattning, och ändå blev jag aldrig frisk, trots att jag var en duktig patient.
I många år kunde jag inte läsa och förstå skönlitteratur. Numera läser jag vetenskapliga och medicinska artiklar på engelska och förstår mycket. Jag är på väg att bli frisk, helt och hållet tack vare att Lena Holfve startade Utmattningsskolan.se.
Boken handlar om UMS-medlemmar, som berättar med egna ord hur de blev friska, bland flera andra också Petrea K Marklund, som numera föreläser om UMS-metoden.
Ur nya boken, ”Äntligen fri från utmattning!” och med fri rätt att sprida texten:
Klicka, högupplöst, privat foto, friköpt
Jag frågade Sofia Stark samma sak
”Det går jättebra. Jag minns inte sjukdomsåren riktigt men var helt sjukskriven hela 2013.
Nu jobbar jag heltid, och har en skapande hobbyverksamhet, gör saker i ull och gör ljus. Jag sköter om 20 får och 17 lamm, en bordercollie och två katter samt två döttrar, egen villa och särbo.
Tycker livet fungerar nu. Fast visst har jag fortfarande ont i huvudet, sämre minne och måste sova middag ibland. Jag skulle kunna lägga till att jag mår bättre om jag sköter mig kostmässigt; bra mat och inte dricker alkohol.”
Sofias rot var fluorid och radon i vattnet. Det är rätt många nu som är igenom UMS-programmet, och de är helt friska, och Sofia var den som först meddelade resultat i november år 2016. Jag startade UMS i slutet av juli det året: Sofia först ut som frisk.
I bilden ser i vart fall jag att hon var så förgiftad som nån ens kan bli; inga pupiller, knappt ögonbottnar.
I kurs 3 sänder vi biologiskt material till labb i USA.
Friköpta högupplösta pressbilder
Bokomslag 1 samt 2 och som pdf.
Ur nya boken, ”Äntligen fri från utmattning!” och med fri rätt att sprida texten:
Sjuk i 17 år, nu föreläsare av Petrea K Marklund
Mögeltoxin tränger ut under läkaröverseende i Asien.
Det var 2001 som jag först ”gick in väggen” rejält. Jag kraschade totalt, hela min tillvaro drogs ihop till ett mörker. Jag hade absolut ingen anledning att tro något annat än att det var stress och enbart psykiskt.
Det var ”självklart” att det var arbetet, hemmet, livsförhållandena, som faktiskt var katastrofala vid den här tiden. Jag lovar, det var inte svårt att tro att min sjukdom berodde enbart på stress.
Jag har aldrig under de femton åren som sjuk mått bättre än vad någon gör två veckor efter en kraftig influensa. Men när man mår så pass bra så anses man ju nästan som frisk, man ska tillbaka i arbete till en del i alla fall. Det var jag en period mitt i de här sjukdomsåren. Jag kämpade med lönebidrag och återkommande sjukskrivningar. Jag rasade ihop totalt ett antal gånger per år.
Men enligt läkarna ansågs jag vara så frisk som jag någonsin skulle kunna bli. Sedan började det långsamt bli värre igen, trots att jag då hade vänt mitt liv så mycket till det bättre, suveränt stressfritt arbete som jag stormtrivdes med,
förstående chef som justerade arbetsuppgifterna så fort jag blev sämre, bra kollegor, fantastiska vänner, bra relationer överlag, tryggt hemförhållande med stabil, bra partner och trygg i mig själv. Trots alla redskap jag fått genom åren i hur man ska hantera stress så blev jag bara sämre och sämre.
Jag har haft väldigt dåligt minne under de här femton åren, emellanåt har jag totalt glömt saker som jag gjort. Mina barn och vänner brukar ibland tala om saker där jag inte har en aning om vad de pratar om. Det finns luckor från mina sjukdomsår som är helt svarta.
Min kod till betalkortet bara försvann ur min hjärna en dag, en kod som jag hade haft utan problem i många år och jag var tvungen att beställa ett nytt kort. En gång strax innan min stora krasch 2001 kom jag i en korsning här i närheten där jag bor och hade absolut ingen aning vart jag var på väg. Jag visste inte om det var morgon eller kväll, om jag var på väg till jobbet, affären eller dagmamman. Jag var tvungen att titta efter i baksätet om jag hade något barn med mig.
Alla rutiner som man vanligtvis gör automatiskt, som att borsta tänderna eller krydda maten var borta. Jag hade ett sömn-/vilobehov på minst 16 timmar dygn för att fungera någorlunda, dvs. kunna göra något litet överhuvudtaget. Men jag sov aldrig en hel natt, vaknade många gånger och saknade helt djupsömn. Dubbelslag eller oregelbundna hjärtslag, konstant ångest, panikångest. Jag var fumlig, tappade saker, slog i och slog sönder. Jag hade yrsel, det var obehagligt att gå i trappor, kändes som jag skulle tappa balansen. Någon gång föll jag också handlöst, tack o lov inte utför någon trapp.
Gjorde jag något för mycket, det vill säga något som egentligen är normalt att klara av, så fick jag speedade stresspåslag där jag inte kunde sova alls på natten efteråt. Jag hade en mage som stod och skrek i fyra hörn. Huvudvärk, ögonmigrän, ljud och ljuskänslig…
Jag var som i ett fängelse i min egen kropp och jag fantiserade om ett trollspö som kunde befria mig från alla plågor, men det verkade vara omöjligt. Jag nämnde influensa innan, blanda sedan in baksmälla, en rejäl en, som om du supit i en vecka, fast du inte har druckit alls, och sedan några portioner senildemens så har du konceptet. Dag efter dag, vecka efter vecka, månad efter månad och år efter år.
När jag ”firade” fjorton år som sjuk började jag för första gången under alla dessa år tvivla på att jag någonsin skulle bli frisk igen. Jag blev utredd av företagshälsovården våren 2016.
Beskedet blev att läkaren inte hade sett någon med min sjukdomsbild eller sjukdomshistoria någonsin bli frisk. Jag fick diagnosen utmattningsdepression, för annars trodde läkaren inte att jag skulle få sjukpenning, vilket ansågs vara livsavgörande att jag fick. Fast jag hade alla kriterier för ME/CFS, det som tidigare lite missvisande kallades kroniskt trötthetssyndrom.
Jag hade även grav PTSD, men jag bedömdes vara för sjuk för att klara av behandling för den med psykodynamisk psykoterapi. Läkaren ville sjukpensionera mig helt. Min arbetsförmåga bedömdes till att kunna bli som max 25 % för att jag tjatade att jag ville tillbaka i jobb. Men läkaren varnade mig och sa rakt ut att jag skulle bli helt sängliggande som en grönsak på långvården om jag fortsatte att kämpa.
Sommaren 2016 fann jag Utmattningsskolan.se via en grupp på Facebook. Jag gick med och provade skolan på webben, trots att det mesta jag trodde och visste om utmattningssyndrom ställdes på huvudet. I början kändes mycket konstigt och annorlunda i tänket, men det var ingenting som var dyrt inte heller någonting som var farligt. Jag hade ju inget som helst att förlora. Mina framtidsutsikter var, som sagt, inte så lovande.
Vanliga vården hade ju inte heller någon som helst hjälp att ge.
I Utmattningsskolan sägs det att utmattningssyndrom beror på inflammation i hjärnan, och det kunde ju lugnt stämma med mitt mående, min hjärna kändes som att den var kokt i ständig feber. Efter två veckor märkte jag första effekten av råden i skolan. Men det tog femton veckor innan min hjärna var tillbaka någorlunda. Då kunde jag tänka, men jag var fortfarande fruktansvärt trött.
Jag hade ställt in mig på att det skulle ta tid, att det inte var någon quick fix. Hade jag nu varit sjuk i femton år så kunde jag lugnt ge det två, tre år för att se om jag eventuellt kunde bli att må bättre.
När hjärndimman var borta och jag kunde tänka igen var det dags att leta grundorsaker med skolans hjälp och klura ut varför och hur just jag blivit sjuk.
Det tog ganska precis två och ett halvt år för mig i Utmattningsskolan innan jag kunde räkna mig som helt frisk. I januari 2019 kunde jag helt säga upp samarbetet med Försäkringskassan. Nu är jag tillbaka på heltidssysselsättning. Läkaren som dömde ut mig, tittar på mig som att jag är ett vandrande underverk. Men är det någon som lyssnar på oss?
Vissa saker som jag har provat förut har jag hittat igen i Utmattningsskolan. Men tidigare har det varit som att rycka hit och dit i lösa trådar lite hur som helst och utan sammanhang. Det är först genom utmattningsskolan som jag har hittat något som haft en helhet och en röd tråd att följa och som har fungerat över tid.
Från en del får jag höra när jag berättar vad jag gjort för att bli bättre ”Klart att det fungerar om du tror på det.” Jo, placeboeffekten, tankens kraft är inte att förakta, det kan läka mycket. Positivt tänkande är viktigt, utan det hade jag nog inte överlevt eller orkat leta lösningar. Men att enbart tänka hjälper inte. Och jag har verkligen trott på ALL behandling genom de här femton åren, från SSRI till terapi, till vitaminer, till meditation och positivt tänkande. Så om SSRI och terapi hade hjälpt mig i min sjukdom, så hade jag varit frisk för länge sedan.
Jag har genom åren gått i terapi, ätit antidepressiva läkemedel, stresshanterat, haft kognitiv beteendeterapi, andats, slappnat av, bearbetat, byggt självkänsla och självförtroende. Förändrat och vänt runt hela mitt liv, i och för sig till det bättre. Faktiskt till att bli riktigt bra.
Jag ändrade även kosten, såg till att äta bra. Jag trappade själv ut SSRI och åt i stället B-vitaminer som fungerade bättre. Läste om Candida, allt stämde, slutade med socker och snabba kolhydrater. Blev bättre av det, ett tag. Allting var så, jag blev bättre ett tag för att sedan rasa ihop igen.
En av mina sjukdomsorsaker var en fläck på väggen hemma, den var helt torr, det luktade inget, en gammal åtgärdad vattenläcka från taket, ingen fara alls typ. Sedan jag flyttat in i huset hade jag långsamt, långsamt blivit sämre igen i mitt utmattningssyndrom, ökad trötthet, huvudvärk, kronisk snuva, ofta ögonmigrän. Jag tänkte inte på mögel.
När vi öppnade väggen så var det alldeles svart bakom, svartmögel. Sedan sanerade vi, tog bort allt skadat material och behandlade med mögeldödande medel.
Jag fann via analys även tungmetaller uran som man först på senare år börjat mäta i dricksvatten och bara om man ber särskilt om att de ska mäta det. Man säger att man inte vet hur det påverkar människor eller vilken dos som är skadlig.
Det upptäcktes också att jag hade grov näringsbrist, en mage som inte tog upp näring som den skulle, trots bra mat.
Den svenska sjukvården verkar inte ha tillräcklig mögelerfarenhet. Till exempel när jag berättade för min läkare på vårdcentralen att jag trodde det var mögel som var orsaken att jag rasade och blev sjukare igen, så sa läkaren ”Visst, mögel kan påverka.” och i nästa andetag frågar läkaren mig ”Har du haft en traumatisk barndom?” I Sverige är det så inpräntat, inbankat och ”bestämt” att de här symtomen enbart är psykiska, så man ser inget annat. Inte ens när det borde vara uppenbart.
När jag även berättade om min kroniska snuva och slemmet i halsen borde väl en läkare förstå? Jag vet att det finns de läkare som kan det här. Men jag fick recept på Bricanyl inhalator och kortison. Och så skulle jag ha samtal med en kurator. För min kroniska snuva!?
Jag har inte haft en enda tillbakagång i mitt mående sedan jag startade i utmattningsskolan och knappt några sjukdagar alls sedan jag kunde förklaras som frisk i januari 2019.
Det trots att det varit hårda strider under min tillfrisknanderesa, med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, som kunde ha krossat vem som helst. Tack och lov hade jag en chef som slogs med näbbar och klor för min skull. Samt en läkare som gjorde samma sak tills den förmodligen blev nypt i örat av Försäkringskassan och troligen var tvungen att försöka hantera situationen utan att riskera att bli av med sin läkarlegitimation.
Som tur var blev jag tack vare UMS friskare och friskare under den här perioden och kunde steg för steg gå tillbaka i arbete. Vad som skulle ha hänt med mej i det här läget om jag inte haft utmattningsskolan törs jag inte tänka på. Men det var ändå tufft och väldigt forcerat.
De riskerade att spoliera hela min behandling som jag dessutom bekostat helt själv. Men det här är en historia som jag kommer att berätta mer om en annan gång.
Min mage fungerar numera liksom min hjärna, min sömn och återhämtning, och jag har läkt och fått mer och mer energi under åren sedan 2019. Nuförtiden, säger min kropp att jag kan röra på mig. Ut och gå komma i gång. När jag var sjuk var det katastrof de gånger jag försökte, det resulterade i yrsel, att jag ramlade och föll handlöst med skrubbsår och brutna revben som resultat.
Jag var trettiosex när jag brakade in i väggen och innan dess var jag sedan tonåren trött, rasade ihop med jämna mellanrum och orkade ingenting. Mina kompisar klagade på mig när jag var i tjugoårsåldern “Du är alltid trött!”
Jag fann via analysen vi gör i kurs 3 även skyhöga halter av uran som man först på senare år börjat mäta i dricksvatten, och bara om man ber särskilt om att de ska mäta det. Man säger ofta att man inte vet hur det påverkar människor eller vilken dos som är skadlig.
Uran är det som jag misstänker som är min ursprungliga sjukdomsorsak. Uppväxt som jag är i en bergsby med höga halter av uran i dricksvattnet. Och sedan bosatt i många år i Sundbyberg, där de var tvungna att flytta ett bryggeri på grund av de höga uranhalterna i vattnet. Men befolkningen kan dricka det? Och senare tillbaka till gruvbygden igen…
Mögel kom in som sjukdomsförvärrare för mig först cirka tio år senare.
Så, så här bra som jag mår nu har jag inte mått under hela mitt vuxna liv.
Jag har så mycket att ta igen att ibland tar jag i lite mycket, tur att återhämtningen numera fungerar. Jag har inte längre en antydan till “utbrändhetmåendet” och jag kan varva ned och sova gott om natten även när jag varit i gång mycket.
De psykiska symptomen såsom ångest, panikångest och även min PTSD har försvunnit. Det utan någon som helst terapi under de här åren som jag följt UMS.
Jag tänker numera grundorsak, inte enbart symtom och hur jag kan åtgärda problemet, som när jag börjar få ont över bröstet, tänker jag först ångest, stress och jobbet. Sedan funderar jag på kaliumbrist, eftersom jag haft det förut. Så använder jag lite kaliumsalt i maten eller äter lite tillskott.
Och smärtan över bröstet försvinner oavsett om det stressiga förändrats eller inte.
En smärta jag tidigare haft i över femton år och trott varit psykiskt. Men där är det viktigt att man vet att man har brist, eftersom för högt kalium ger liknande symtom och både för högt och för lågt kalium är farligt för hälsan. Det gäller det mesta av våra mineraler, det är viktigt med balans. Väldigt viktigt även att kolla av lilla hjärtat och inte som jag och vården tillsammans avfärda symtomen som psykiskt under alla år.
Det första som säger ifrån om jag inte sköter mig är min mage, och jag lyssnar numera på den och vet vad jag ska göra för att rätta till. Är det en förkylning eller magsjuka som lurar, så går jag in i utmattningsskolan och läser på, och kurerna som finns där fungerar.
Huset är fixat vad det gäller mögel, jag mår bra i det. Jag har en väninna som hälsade på som är mögelskadad och hon kände sig betydligt bättre i vårt hus än hemma hos sig, så det verkar att ha fungerat.
Jag har blivit frisk från en sjukdom som inte finns med metoder som absolut inte kan fungera. De enda inom vården som brytt sig om mina resultat och velat veta vad jag har gjort är experterna som utredde och dömde ut mig, de som såg på nära håll vad som hände. De såg hur fruktansvärt sjuk jag var och hur mirakulöst frisk jag faktiskt har blivit.
Det var Martinas önskan om att jag skulle dela hennes historia
som ledde till att boken skapades:
Vitlök är en av världens äldsta läkemedel och är en oerhört potent krydda som kan avvärja en mängd olika sjukdomar. Det har förvånansvärt höga halter av vitaminer och mineralämnen inklusive vitamin C och B-6 och mineraler som selen, kalcium, koppar och järn. Vitlök innehåller också mycket stark antibiotisk, anti-svamp, anti-cancer, och anti-virala egenskaper.
En rå krossad vitlöksklyfta innehåller antibiotika motsvarande 100.000 enheter av penicillin och har visat sig vara mer effektivt än både penicillin och tetracyklin i att undertrycka vissa typer av sjukdomsbärande bakterier / virus. Vitlök innehåller en förening som kallas allicin som har visat sig bidra avsevärt lägre kolesterol och blodtryck genom att hämma HMG-CoA reduktas enzymet i levercellerna och blockerar blodplättproppbildning i blodkärlen.
Vitlök är också mycket bra för magtarmkanalen och har en stark förmåga att eliminera giftiga ämnen från det lymfatiska systemet. Vitlökens anti-inflammatoriska egenskaper gör det viktigt för autoimmuna sjukdomar, såsom reumatoid artrit, KOL, lupus, fibromyalgi, lymfsjukdomar, bältros, och kroniskt trötthetssyndrom.
Det är också särskilt fördelaktigt för öroninfektioner, candida, bronkit, luftvägsinfektioner, matförgiftning, herpes, kranskärlssjukdom, stroke, förkylningar, influensa, urinvägsinfektioner och svagt immunförsvar.
Vitlök kan hjälpa till att eliminera bly och andra tungmetaller ur kroppen. Det är också ett bra botemedel för att avlägsna parasiter och maskar från tarmen.
Vitlök kan färskpressas med grönsaker för en kraftfull öka-immunförsvaret-dryck. När man känner sig krasslig anses att man ska äta 1-4 kryddnejlikor och rå vitlök om dagen genom att lägga till det i sin mat som guacamole, soppor, hummus, eller krossa vitlök på en toast med lite olivolja.
Om smak av vitlök inte tilltalar dig, kan luktfria vitlökskapslar vara ett bra alternativ och ett sätt att ändå få hälsoeffekterna av denna naturliga undrar. Vitlök som kosttillskott kan hittas på nätet eller i din lokala hälsokostaffär.
Utdrag ur boken: ” PARASIFRI – UTMATTNINGSSKOLANS SERIE OM
FÖRGIFTNINGSRÖTTER”
SYMTOMLISTAN
Sömnsvårigheter!
Som vi alla vet kan sömnsvårigheter ha att göra med många olika fysiska och emotionella åkommor, men det är värt att tänka på att de även kan orsakas av parasiter.
Ständig klåda vid anus, blod i avföringen, sura uppstötningar
Dålig andedräkt och dålig smak i munnen
Aptitlöshet
Svullen mage, förstoppning, diarré
Gaser och uppblåsthet
Smärtsam menstruation
Migrän, huvudvärk, hjärndimma
Begär, särskilt efter socker
Led- och muskelvärk
Anemi
Rinnande näsa
Blåsor på läpparna och i munnen
SJUKA VALSAS RUNT
Om du läser igenom symtomlistan en gång till och antecknar inom vilken avdelning på ett sjukhus som symtomet handhas lär du finna att en del av dem ska till medicin, en del till psyket, en del till infektion osv.
Det blir en moment 22-situation när man tillhör många avdelningar samtidigt som ingen ens erkänner parasiters existens. Men nu lär man göra det, inom kort, eftersom USA numera gör det. Vi har länge lekt Följa John med just USA. Man ser allt oftare artiklar i tidningarna med ordet ”parasit”.[1]
Många tror inte att parasiter är speciellt vanliga i kroppen och att de bara finns i de fattigaste länderna i världen, men enligt världshälsoorganisationen WHO lever dessa organismer i 3 000 miljoner, dvs. i tre miljarder, personer i världen.
Den som kommer till ett svenskt sjukhus och anger ”ångest” som ett symtom lär skickas till psyket, och den som har järnbrist får järnmedicin, men det är bara symtom. Du blir inte frisk innan parasiterna är döda och ute och det första du måste lära dig själv är symtomlistan.[1] Läs igenom artikelns symtombeskrivning, och häpna över likheten mellan dessa symtom på parasiter och ”utmattning”, för att inte tala om hur man brukar beskriva ”psykisk ohälsa”.
Men det är inte bara i handeln du kan råka ut för utnyttjare. Jag lyssnade på en KBT-terapeut, som hade samlat på sig miljoner på banken, som sa mig att hon visste att deras metoder inte biter på ”utmattning”. Ändå fortsatte hon, och fakturerade Landstinget. Men, det är sant som hon sa, man kan inte prata omkull parasiter och inte heller mögeltoxiner eller metaller.
De flesta får i sig parasiter genom kontaminerat vatten eller kontaminerade livsmedel, men det finns även andra överföringssätt. När de har kommit in i kroppen fäster de sig i tarmarna och orsakar en rad symtom som försämrar hälsan.
En del av dem kan livnära sig på röda blodkroppar, vilket orsakar anemi. De kan även livnära sig på den näring vi får i oss, vilket leder till näringsbrist och ångest. Det kan också leda till att kroppen inte orkar göra sig av med ackumulerade gifter.
Du som är så ilsken så du blir rädd för dig själv, och inte har varit det förr, ska se det som ett allmänt tecken på förgiftningar av tungmetaller.
Ni kan testa detta ett par veckor och se hur det slår samt få i er alger – finns i hälsokosten. Inget farligt men kan vara mkt verksamt.
Ofta misstänker man manganförgiftning om folk är mycket ilskna, och det finns folk som begått våldsbrott på grund av manganförgiftning. Eftersom sociologin håller landet i ett järngrepp får de aldrig hjälp utan sänds väl till psyket och får terapier men det biter inte på tungmetallsförgiftningar.
C-vitamin, i stora doser, (åtminstone 2000 mg dagligen) fungerar som antioxidant, C-vitamin hjälper också till att skydda oss från tungmetaller, särskilt bly och arsenik, som kan förgifta vissa enzymreaktioner i kroppen. Det används också för att skydda oss från effekterna av miljöförstöring och är en fri radikaler.
Användningen av C-vitamin är en av de mest effektiva metoderna för att öka cellulära glutationnivåer. Glutation är cellens huvudavgiftningsagent.
C-vitamin bra för att sänka toxiska metallnivåer
I kombination med C-vitamin, är E-vitamin en traditionell metod för avgifta tungmetaller. Vitamin E är en mycket potent antioxidant som skyddar kroppen från fria radikaler och oxidation. Den är viktigt eftersom en tungmetall blir en stor börda i vävnaden och skapar oxidativ stress på cellmembranet och ett allmän inflammatoriskt tillstånd. Vitamin E har också visat sig hjälpa mot tungmetaller som kvicksilver.
Du som vill använda E-vitamin tar minst 400 IU.
C-vitamin tablett & E tillsammans
Tillsammans ökar dessa tillskott varandras effektivitet som ett avgiftningsmedel.
Föreslagna användningar varierar, men 4000 – 5000 mg C-vitamin och 600 IU vitamin E per dag anses allmänt vara terapeutiskt
Och räkna med att det är i hjärnan det spökar, och det är ingen dröm … R-liponsyra avlägsnar tungmetaller från hjärnan. Kvicksilver fästs i fett- och hjärnans nervceller. Det har också visat sig hjälpa till att minska metaller från levern. Det finns två former av alfa-liponsyra, en S-form och en R-formen. Forskare tror att R-Form kan vara ”upp till 12 gånger effektivare” än vanlig alfaliponsyra som innehåller en syntetisk biprodukt.
I ”Husapoteket” har vi många naturliga källor till C-vitamin, och i skolan kommer vi gå igenom oändligt mycket mer i Kurs 3-9 som kommer att leda till att alla blir av med minst 80% av sina tungmetaller i kroppen på 2-3 veckor.
It is a question that has puzzled criminologists, psychologists, sociologists and criminal justice experts for centuries.
Genetic factors such as race, head shape, jaw structure, size of physical features and so on were once seen as relevant to determining whether a particular individual had a propensity towards crime.
Environmental factors such as geographical location, economic and social status, education level, and upbringing are now seen by some as important in assessing potential criminality.
Political factors such as ‘tough on crime’ policies which lead to the creation of more criminal laws, higher maximum penalties and mandatory sentencing regimes have also been linked to crime and criminality.
But overall crime rates in a whole host of developed countries including Australia, the UK, France, Finland, Italy, Germany, Canada and New Zealand have been decreasing since the early 1990s, despite differing social, economic and political conditions between and within those countries.
While it is difficult to pinpoint the reasons for falling crime rates and an individual’s propensity towards crime, some have offered an unusual explanation for why some people resort to violent criminal conduct: heavy metal absorption.
I botten på vår sjukdom ligger nån form av förgiftning och inflammationer, och när arbetet att driva ut dem startar är det vanligt att ens urin t.ex. stinker våldsamt.
Det står för att man går på vägen mot att bli friskare.
Vi använder oss av sen tusentals år världskända metoder som att fylla mineral- och vitamindepåerna med riktig och bra mat.
Vi använder oss av speciella bad och naturliga drycker.
UMS CEO Lena Holfve hade aluminiumförgiftning, och den botades i Asien.
Ut med avfallsämnen!
När du svettas utsöndrar du inte bara vatten och salter, utan även kvicksilver, bisfenol A (BPA) och andra gifter som samlas i kroppen. Om du inte hade svettats skulle slaggprodukter byggas upp i större omfattning i kroppen och på sikt orsaka cellförstöring och andra skador. I ett försök undersökte forskarna 20 personers svett, och hos 16 av dem fann de mätbara mängder BPA utsöndrat genom svetten. Det fanns också många andra potentiellt giftiga ämnen i svetten. Forskarna drog slutsatsen att svett tillsammans med urin och avföring spelar en central roll när det kommer till att rensa ut gifter ur kroppen.
Martina beskriver väl hur sjuk och rädd man är, därför att man inte förstår vad som händer.
Det ser vi hela tiden att så snart sjuka får dels hopp, dels börjar lämna tron på att det är obotligt och psykiskt, försvinner den ödesdigra rädslan, som vi vet har drivit människor in i döden via självmord.
Jag tackade Martina för den rapporten, hon är en av många mögelförgiftade, och jag minns känslan när man blir frisk, eftersom jagJag startade Utmattningsskolan.se i juli år 2016 av en ren slump. Till min förvåning hade en text som jag hade skrivit om utmattning delats av tusentals människor på Facebook.
Jag skapade därför en grupp, och bad intresserade ansluta sig, och vi blev genast flera hundra, och jag utredde varför min artikel hade blivit delad. Jag förstod rätt snart att det berodde på att jag hade botats från utmattning.
Jag frågade ut dem, insåg att en utbildning behövs, och jag skrev kurs 1, och medan de gick den skrev jag kurs 2, och de övriga, totalt nio avsnitt.
Nu snart sju år senare har vi mängder med före detta sjuka, som idag är helt återställda, och några av dem talar ut i boken.
I Sverige tolkas symtomen ofta som ”psykisk ohälsa”, men jag själv blev aldrig utsatt, och blev helt återställd i Asien, där man vet att det hela är rent fysiskt.
Metoderna har jag återskapat, och försvenskat en aning, men de är godkända av läkarna som vi samarbetar med.
Vi har lärt oss en hel del under åren, och mycket är generellt för alla drabbade. Metallförgiftningar liksom mögel är en gigantiskt stor orsak till diagnosen “utmattningssyndrom”.
Ögonen släcks, och man orkar inget, minns mycket uselt, saknar ofta närminne helt, kan inte läsa, inte räkna, och det beror på inflammationen i hjärnan.
Jag minns, konstigt nog, den gången då jag såg ett par bilnycklar i hallen. Hade jag en bil? Och om jag nu har en… var står den? Hur ser den ut???
Många har frågat mig under de gångna sex åren varför vi inte har annonserat eller på annat sätt agerat. Jag visste från starten att jag hade blivit frisk av metoderna, och att det höll, men det är först nu vi vet att de fungerar kollektivt och att resultaten är hållbara, nu när vi har gamla medlemmar som har varit friska i 2–5 år, och ofta efter 4–17 års sjukskrivningar.
Metoden är rätt enkel; eliminera hjärndimman, så man kan tänka, få ordning på sömnen i en giftfri miljö, för att få orken tillbaka, och börja sen leta efter rotorsaken, med hjälp av symtomlistor och labb utomlands, och vi sänder dem biologiskt material.
Idag har vi ännu en ung svenska, i sina bästa år, som via HMA och labbet i USA fått klarhet i att hon är kopparförgiftad, och hon tror att det är rör i ett gammalt hus som är boven, och de byttes för några år sen.
Det betyder inte att den som är kopparförgiftad hunnit få i sig i ett gigantiskt överskott försvinner men det tillkommer inte mer.
Det första man måste göra är att stoppa källan
Jag vet inte om det är nån masspsykos inom vården men man sätter snabbt psykstämpel på våra förgiftade och eftersom psykologer, psykofarmaka och terapier inte botar förgiftningar blir de aldrig friska. Jag förstår inte riktigt den svenska attityden men har upplevt den själv, och det var enormt obehagligt.
Tre veckors väntan helt i onödan
Jag kom med ett labbsvar i handen till Karro, och provet var taget nio en morgon på en klinik på norra Cypern, och samma dag sa doktorn där vid tvåtiden på eftermiddagen att jag hade Leishmania.
Den kallas ”de fattigas sjukdom” därför att den främst kan tränga in i de som har uselt immunförsvar, och det visste jag att jag hade för jag hade ett lågt D-vitaminvärde.
Mitt försäkringsbolag krävde att jag skulle flyga till Sverige
När jag kom till akuten sa de att; ”Det är tur att du har det där labbsvaret med dig för vi hade aldrig tänkt på Leishmania! Du hade skickats hem med antibiotika!” (Som inte biter.)
Mina sår vara då ungefär en millimeter stora, och nya prov skulle tas, för Sverige litade uppenbarligen inte på norra Cyperns trots att Leishmania där är som borrelia hos oss.
Parasiten äter bokstavligt talat upp en på ett år ungefär, och sjukdomen är 100% dödlig om man inte får stopp på den. 10% dör av den starka medicin man måste ta till – rena rama round up – och 25% får diabetes som ett brev på posten efteråt.
Jag fick ta prover två dagar i rad, och det tog tre veckor för labbet i Sverige att meddela att jag hade Leishmania… och då var såren som femkronor i diameter, och det är inte kul att ha parasiter som käkar på en så man ser det en sekund längre än vad man behöver.
Vår självbild är sån; enda landet i världen som är modernt
Alla andra bor på stampade jordgolv, och rider på åsnor, och det ”finns inget” utanför Sverige, och eftersom vi är modernast behöver vi aldrig lära oss nåt nytt. Så, vi tutar på med samma saker som vi alltid har gjort, och bara min svenska tandläkare säger att Sverige ligger 60 år efter resten av världen, bara inom hans gebit.
För medlemmarna betyder det att blodprover, urin och som minst hår sänds till USA, nån har siktat in sig på Tyskland, och vi får bekosta det själva, och de som inte har råd får söka stipendier.
Sen gäller det att få Sverige att svälja utländska provsvar…
I mitt fall gjorde man inte det vilket måste ha blivit dels dyrt för Landstinget, och för att inte tala om mina nerver. Nu är jag cool av mig så jag klättrade aldrig på väggarna men jag blev rätt sur och numera vägrar jag ha svenska reseförsäkringar för då flygs jag upp om det är nåt. Denna min grinighet från den cirkusen är skolans motor.
Leishmania kan man ha i upp till tio år innan man fattar det dvs. innan de börjar äta sig ut genom huden, och då har de knaprat på en länge inuti. Upptäckten börjar med att man får en bula, och den ser ut som ett myggbett som blivit lite inflammerat. Fel! Kräken är på väg ut!
Klart man blir slut, trött och yr i mössan av det…
Min upptäcktes 2014, men jag bör ha fått den redan 2011-2012, och det var 2012 jag blev riktigt sjuk. Man hade upptäckt den om man hade tagit parasitprover men parasiter ”finns inte” heller i Sverige.
Nu hade jag en privat företagsläkare, som inte kom på den briljanta idén att skicka mig till psyket, men det är vad som sker med många idag, och där får de psykofarmaka som inte biter det minsta på varken kopparförgiftningar eller parasitangrepp som ger jordens infektion i precis hela systemet.
Kräken käkar upp organen också…
Depressioner och psykiska problem finns i verkligheten men det är ganska få som är drabbade, och backar jag bandet tillbaka till den tid då jag var runt 20 år, och jobbade som nattvak på Långbro mentalsjukhus, kan i vart fall jag se att ”psykiskt sjuk” på den tiden var människor som verkligen inte visste vad de hette eller befann sig, och som hade tomtar på loftet.
Nu stämplar man aparta infektioner och uran-koppar-tenn-arsenik-mangan-kvicksilverförgiftningar med mera som ”psykiska problem” men det är rätt sunt att bli snurrig i huvudet om hela systemet är smällfullt med koppar, eller Leismania.
Finns bara en sak att säga;
-Skärpning Sverige! Du gör bort dig!
Ännu en medlem har hittat sin förgiftningsrot, byrelium, och denna gång var det den extremt giftiga tungmetallen beryllium. Den unga kvinnan är mycket sjuk.
Googlar man på svenska får man veta att det är kroniskt och obotligt, och ställer man frågan på engelska kommer det upp en hel rad förslag.
Källan är i bästa fall hittad; boende nära flygplats under en lång tid, och har ev. fått i sig giftet via planens avgaser, samt en tatuering gjord utomlands.
Den måste avlägsnas samt att man bör få miljökontoret att mäta vid bostaden, genom att göra en anmälan till dem, och är det höga halter bör man flytta.
När källan är undanröjd ska giftet ur ur kroppen och medlemmen har fått avgiftningsbibeln som PM.
Miljögifter är en delbit av sjukdomen, som skolan fokuserar på, och det är viktigt att hitta sin förgiftningsrot därför att vi lätt slutar som förlamade på långvården och i förtid annars.
Det säger sig självt också att ingen kan bli frisk som går omkring med en uranförgiftning eller med beryllium i kroppen, och för mig är det en gåta hur man kan behandla förgiftade människor som man gör i Sverige.
När förgiftningsroten väl är hittad är halva resan gjord, och man har nåt att jobba med. Om vi hjälper kroppen på rätt sätt är den rätt fenomenal på att reparera sig men vid alla tungmetallförgiftningar gäller:
1.) Undanröj källan, och bygg upp kroppen med multivitamin och mineral.
2.) Avgifta.
Har du mött någon med skyhöga värden av beryllium och som blivit frisk via naturligt läkande? Om, hur gick denne tillväga? Om inte, vad har du för tips? Många näringsterapeuter jag mött, har ingen stor koll på berylliumförgiftning då det inte finns så mycket forskning på just den metallen. Via några svenska och utländska sidor står det att det är obotligt. Så hjälp uppskattas!
Zarah Öberg svarar:
Hej och tack för din fråga.
Det är väldigt få tungmetaller som inte går att eliminera helt från kroppen men tyvärr så är beryllium en av de som sägs vara svåra. Jag vet att det finns människor som blivit förgiftade av beryllium och att dessa har symtom såsom utmattningssyndrom, immunförsvarsbesvär samt att de kan lida av rakit. Anledningen till rakit är att beryllium motarbetar indirekt kalcium och kalciumrelaterade mineraler såsom magnesium, samt att det skadar D-vitaminets omsättning. Vad jag förstår så säger den svenska sjukvården att det inte går att bota, men jag skulle nog testa med en kinesisk läkare och se om de har andra möjligheter. Eller eventuellt så kan det hjälpa med helt ren kost, och giftfri livsstil samt tungmetallsavgiftande preparat som zeoliter, men jag vet att just beryllium är väldigt svårt att detoxa bort. Det kan också nämnas att det är bra att få i sig så lite andra tungmetaller och gifter som möjligt, för att hjälpa kroppen. Den behöver bli så ren som möjligt för att börja släppa ut de tungmetaller som sitter inlagrat. Jag har försökt få fram om det finns någon antagonist till beryllium men finner ingen sådan information. Om du vill undersöka detta vidare, så sök gärna efter en antagonist, då antagonisterna ser till att eliminera och/eller minska ytterligare upptag av tungmetaller. Viktigt också att du tar reda på var din förgiftning kommer ifrån, så att du inte får i dig ännu mera.
Du får mer än gärna höra av dig till mig om du har funnit någon som fungerar. Skriv isåfall in här, så kontaktar jag dig. Jag är övertygad om att det mesta går att lösa, dock så kan det ta mycket tid och det kan vara svårt att hitta rätt väg när det är så ovanligt förekommande besvär.
Dadlar är underbar mat för dess hälsofördelar, smak och mångsidighet. Verkligen naturens godis, och dadlar är även ett otrolig mellanmål.
Dadlar är en idealisk mat för en förbättrad energi och stödjer hjärnans funktioner.
De är en bra källa till vitamin A & B-komplex och de är rika på mineraler.
De innehåller anti-inflammatoriska och anti-infektiösa egenskaper som gör dem till en utmärkt mat för de som lider av kroniska infektioner och autoimmuna sjukdomar. De hjälper också till att styra puls och blodtryck som ger skydd mot stroke och hjärt-kärlsjukdomar.
Dadlar nyttigt recept
Dagens recept är ett perfekt exempel på hur läcker och mångsidig dessa små inslag av sötma kan vara.
2 koppar dadlar
1/4 kopp tahini
1 bit vaniljstång
1/2 tsk kanel
1. Kombinera alla ingredienser tills en stor slät boll bildas i en matberedare.
2. Ta bakplåtspapper och tryck ut fudgesmeten tills den är slät och jämn. Täck och placera i frys under 2 timmar eller över natten.
3. Skär i fyrkanter och strö över havssalt. Bäst serveras de kalla och lagras i frysen.
Fakta om dadlar
Dadlarnas söta och goda smak har fått många att ifrågasätta om de verkligen är så nyttiga och bra för hälsan. Faktum är att dadlar innehåller massor av viktiga näringsämnen som din kropp behöver. Den låga fetthalten och höga fiberinnehållet tillsammans med den söta smaken gör dadlarna utmärkta att äta som mellanmål eller ha i bakverk och middagar!
Myt 1: Dadlar innehåller så mycket socker att det går lika bra att äta godis istället
När vi äter dadlar får vi också i oss fibrer, vitaminer och mineraler, vilket vi inte får när vi äter godis. Dadlar är närings- och energirika. Smågodis bidrar bara med energi. Så dadlar är absolut ett näringsmässigt bättre val.