Tidigare publicerat; 15 Dec, 2016 06:49
Vi har debattförbud i skolan av fyra skäl;
1.) Alla är sjuka, många har hjärndimma, och alla har en begränsad energi.
2.) Organisationerna AA (Anonyma alkoholister) och NA (Anonyma narkomaner) kom jag i kontakt med när jag skrev boken ”Botten upp” och det fascinerade mig att de kunde ha 200 mycket sjuka, extremt ilskna och inte sällan abstinenta halvaktiva alkoholister i ett och samma rum utan att det blev slagsmål.
Det stod rätt klart fort att det berodde på att det inte är tillåtet att tala om andra.
Du får bara berätta om dig själv, och på väggen hänger skylten; ”Lev och låt leva”.
Du kan alltså inte säga; ”Det tycker inte jag!”
Du kan bara berätta en sedelärande historia hämtad ur ditt eget liv, din egen erfarenhet och åhörarna förväntas tacka för delningen.
3.) ”Debatter” vinns ofta av den som är mest klädd i näbben vilket inte behöver betyda ens att vederbörande ”har rätt”.
Viljan att ”ha rätt” är dessutom ett alk-drogsymtom vilket förklarar AA och NA´s hållning. Du kan kolla på vilken ölkrog som helst, och avlyssna fyra personers ”samtal”. Det sitter fyra där som alla vill ”ha rätt” och ingen av dem lyssnar…
De eldar upp sig för de är egentligen ute efter att dra igång harm – som de sen super på. Den dagens skäl att supa huvudet av sig; Kalle ÄR dum!
4.) Vi lever redan i en djup pratkultur där precis alla debatterar och pratar, och i skolan handlar vi eftersom skolan är ett handlingsprogram.
Tidigare publicerat i en av mina större, och nu stängda, bloggar:
Vi är hopplöst oartiga och ohyfsade skrev en tidning, och en av de saker vi tror blint på är debatten. Om man ser de som finns via TV inser man att de spårade ut för 30 år sen, och är idag nån form av allmän röra. Debatterna leder heller aldrig till någonting, och samhället är också stagnerat sen 30-40 år tillbaka.
Debatten är en renodlad fiende för du kan inte överföra kunskap eller informera en som vill debattera från morgon till kväll. Debatten omöjliggör även handling, och två som sprutar verbalitet – gärna med ett pärlband personangrepp eller hitta-på-tolkningar – runt sig löser inga problem.
Folk låtsas att de förändrar samhället genom att debattera
I verkligheten är samhället helt handlingsförlamat och inga ändringar sker alls mer än möjligen till det sämre.
Det finns nån turkisk författarinna som skrivit en bok med titeln; ”Spring för livet, demokratin kommer!” En vanlig inställning i öst är att den är just farlig för alla bara pratar och pratar, och ingen tar nåt som helt ansvar, eller handlar.
Rikspolischefen på norra Cypern har fångat det i en mening:
– Vi löser problem, ni i Europa samlar på dem!
När jag var ung deltog jag i debatter bland annat i SvT, och jag anses vara rätt klädd i näbben, men efter hand blev det alltmer sällan därför att debatten går ut på att en ska vinna verabalt. Man kan t.ex. debattera Hallandsåstunneln i flera timmar, veckor eller dagar men det löser inte problemet. Tvärtom har debatten blivit som ett hinder och en bindel.
Man har ett problem
– Låt oss debattera det!
– Nu har vi debatterat det! Vad ska vi debattera nu?!?
Kommunfolk har sagt mig att det händer absolut ingenting, ingen vågar fatta beslut, alla bara debatterar.
Du måste vara en aning lösningsorienterad
Skolans kultur är inte renodlat svensk. Jag befinner mig ofta i Asien, och vi använder asiatiska metoder.
På norra Cypern är det t.ex. nolltolerans mot allt våld, också verbalt sådant, och tre studenter som startade ett slagsmål – debatten går lätt över i vansinne – deporterades på livstid.
En arab fick sju års fängelse för att han skrikit sexord mot en student ifrån Ukraina, knuffat henne samt bitit henne.
Jag ser ibland att det skulle saknas yttrandefrihet
Indien har nog världens största och mest utvecklade, och deras tidningar är därför enorma, och skrivna för vuxna.
Det är inte tillåtet att förtala döda – den regeln hade vi också förr – och det beror på att de inte kan försvara sig. Förtal överhuvudtaget är inte tillåtet, och det är nåt svensken kan hålla på med dygnet runt.
Ett skäl till att folk inte emigrerar, testet slutar i ett hemvändande, beror delvis på deras oförmåga att lägga ner de svenska attityderna. Det är nog snarare i Sverige yttrandefriheten saknas om du inte har rätt åsikter.
Debatten blir helt absurd om du vill informera och motparten vill debattera
Klagomål är däremot något skolan gillar, och dem tar man i ett PM med mig. Man stjäl inte sjuka människors energi, så är det bara i Utmattningsskolan.
De flesta känner till att för bara en, två generationer sen var kulturen den att man teg om det var nåt. Om det är nåt här på norra Cypern kan folk berätta om det men avslutar med:
Det finns historiska skäl, vi är i botten ett statarfolk, och politiska; samhället vilar på statism sen början av 1900-talet, vi har ett kollektivt medberoende, och många är rotlösa på grund av den gigantiska urbaniseringen, och den har skapat ytliga relationer och det finns flera komplexa orsaker och ”alla” rapporterar till mig att Svensson mår skrutt.
Det sker i samma stund som man inte räknar med en handling; efter analysen av ett problem. Då blir pratandet uteslutande klagan, och därefter lätt självömkan och det påverkar hjärnan enormt.
och möglet åker ut med huvudet före tätt följt av aluminiumet – så skapas en frisk boendemiljö och när man får bort förgiftningsrötterna och avgiftar blir man frisk.
Vi har avlyssnat en vårdlärare samt sjuksköterska, som sa att man letar aldrig förgiftningar, och en annan sjuksköterska har sagt att allt man inte förstår, via prover, vad det kan vara 
Nu är det många medlemmar som testar privat, och en tennförgiftad har fått en 
Vi lever i en extrem pratkultur…
Jag avlyssnade en annan missbrukare för ett tag sen, som fått diagnosen ”bipolär”, och en sak är jag tvärsäker på. Den individen har tungmetaller i sig. Det ser man i ansiktet, och hur man ser det lär vi ut i skolan och metoden kommer ifrån Asien.
Det kommer man att se solklart i skolan sen att de som bara har pratat på skolgården lär inte bli friskare men det blir de som genomgår skolans handlingsprogram mot ”utmattning”. En diagnos det pratas mycket om, och som det idag lutar åt att man på sikt skulle behöva döpa om till ”tungmetallsförgiftad”. Vi hittar i vart fall inga svårt sjuka medlemmar (än) som inte är det.
Jag har just ställt en fråga till gruppen, och några har hunnit svara. En majoritet har inte ramlat (än).
När inflammationen i hjärnan är hävd minskar risken att rasa, och slå halvt ihjäl sig.
Det betyder inte att man kan stå på när hjärndimman har lättat; bara en stor sak varannan dag – är skolans rekommendation.
Skolan är ett renodlat handlingsprogram. I kurs 4, avsnitt 1, får man länken till skolans ”hemliga skolgård”, vårt andra FB-forum, och där kan man prata av sig – men här i skolan handlar vi mot målet att bli friska.
Skolan är inget annat än ett försök, som ser ut att slå väl ut, att ”härma” min behandling som jag har fått i Asien. Min grundtanke var och är att om jag kunde bli frisk kan alla bli det – med samma metoder.
Jag har nyss frågat, inte speciellt många som hunnit svara än, om de följer den viktiga regeln ”bara en stor sak varannan dag”, och det är i nuläget sju av 29 som gör det.